neaglad

Jag har en underbar familj, underbar pojkvän och underbara vänner.
Jag önskar att jag kunde ta hand om dem bättre. Och mig själv. Och alla andra.

Jag har bra förutsättningar och möjligheter.
Men vad hjälper det när orken är slut?

Jag blir så ledsen på mig själv när jag inte orkar.
Det finns så mycket jag vill,
men mitt huvud och min kropp skriker bara "nej, nej, nej".

Det är i såna här situationer jag borde skriva poesi, eller fotografera,
men just nu är det enda som kommer ut några förvirrade rader i min blogg.

Jag vill ha värme och leende människor, nu tack!