neaglad

Ett tillägg till gårdagen inlägg är att ibland är det faktiskt berättigat att tycka synd om sig själv. Ibland behöver man helt enkelt det, men många gånger gör det bara saken värre.

Från och med idag går jag ned i tid på jobbet. Det innebär mer tid över för skolan, mig själv och förhoppningsvis vettiga blogginlägg.

Nu: diska och sedan frukost till nyhetsmorgon.

Snart är mitt hektiska sommarschema slut och då tänkte jag försöka få lite tid över. Träffade en trevlig man på jobbet idag. Han är konstnär, poet och musiker. Jag kom på mig själv att säga att jag också skriver poesi. Samtidigt som jag sa det insåg jag att det var flera år sedna jag verkligen gjorde det.

Jag vill hitta min kreativitet igen. Snart ska inspirationen få komma.

Förra veckans skolstart gav mig den energikick jag behövde. Jag är verkligen inspirerad, när det gäller allt. Jag blev till och med sugen på att läsa Jens kurslitteratur när jag packade upp den ur en flyttkartong förrut. Att Språktidningen landade i brevlådan gjorde mig också glad. Och jag blev sugen på att började prenumerera på en psykologitidning.

Det är bäst att jag tar vara på min inspiration och lägger mig och läser i mitt fina sovrum.
Buenas noches.

BiV 2010 på Lilla Gubben. Tyvärr saknas Linn.

Efter första träffen längtar jag ännu mer till Bolivia. Ett bra gäng, positiva tankar och väldigt mycket att lära. Planerander är i full gång och snart är vi där.

Nu är det, böcker, artiklar, filmer, spanskaord, planering och vaccinerin som gäller dygnet runt.

Är full av intryck efter första skoldagen. Det här blir bra.

Efter att ha kommit på att om jag somnar vaknar jag snart och måste gå till jobbet bjuder jag istället på några bilder från helgens fiskefestival.

Nu har vi äntligen sovit första natten i lägenheten och det känndes BRA! Det är fortfarande smått kaos, men det går framåt. Både kök och sovrum är färdigtapetserat och ganska möblerat. Bara sängbord och hyllor som saknas.
Bilder kommer när jag fått datorn på plats.

Idag fick jag en smula extra energi och har packat ännu lite. Jag längtar bort från flyttkaoset. Det är frustrerande att ha lägenheten men inte kunna flytta in. Frustrerad, men samtidigt glad, för snart är det dags. I helgen blir det lite bättre och förhoppningsvis får jag mer energi av att det börjar gå framåt.

Peace

Jag lever. Har bara inte tid att blogga mellan jobb och flyttbestyr. Förhoppningsvis får jag lite energi när Jens kommer, så då blir det kanske lite flyttstökbilder.

Ju mer jag packar desto mer känns det som det är kvar. Just nu är jag glad att jag slipper ta med mig allting på en gång.

Något jag inte berättat är att jag i princip bestämt mig för att bli blond igen. Egentligen inte främst för att vill, utan för att jag inte tror att mina möjligheter att färga håret i Bolivia kommer vara så stora. För att visa ungefär hur det kan komma att se ut har jag plockat fram lite bilder från mitt blonda liv. De är tagna i olika faser, där de mörkaste förmodligen är efter bara en färgning.





             

Tanken är att det ska bli ungefär som den översta bilden när det är färdigt. Vad säger ni?