Min mamma
Min familj är väldigt viktig för mig. Min pappa Ingvar, min syster Ulrika. Och. Min finaste, finaste mamma Maria.
.
.
På en stadsbuss, på vägen hem från en demonstration mot SDU. Chock och någon form av inre panik var de första känslorna inom mig.
.
För ett par månader sedan fick jag veta att min mamma troligen har MS. Ytterligare en tid efter det fick hon diagnosen. Efter den där första, hemska stunden när jag fick beskedet har jag förtstått att MS inte behöver vara så farligt som det tidigare varit och att det är något många personer lever med under ett helt liv.
Kanske var det meningen, att vi som familj, vi som är vana vid att livet inte alltid blir som man tänkt, skulle få det här beskedet. Eller så var det bara oerhört, oerhört orättvist att vi ska få fortsätta kämpa, kämpa och kämpa. De tunga stunderna känns det som om kämpandet och oron aldrig kommer att ta slut. Men i de starka stunderna känner jag bara lycka över att jag har en sådan fin familj.
.
Det finns ingen, ingen alls, som står mig så nära som min mamma gör. Ingen som kan hjälpa och stötta mig som hon kan. Inte heller någon som kan tjata på mig att äta ordentligt och inte stressa för mycket så som hon ibland gör. Man tror att MS kan orsakas av stress. Kanske borde jag ha tjatat lika mycket tillbaka.
.
Min mamma lever, hon mår förhållandevis bra. Det är jag lycklig över. Men jag är också sorgsen. Jag sörjer när jag tänker på hur hon borde få allt serverat, hur hennes liv borde vara lätt. Hon har redan fått kämpa så mycket under sitt liv.
.
Till slut. Min mamma jobbade sin första arbetsdag idag. Hon är bäst, så är det bara.
.
.
-
-
Chipsfredag
På fredagar får man äta chips. MUMS säger Sessan!
Tena, mys och manifestation
Idag skrev jag klart tentan. Det betyder ledig helg!
-
Efter tentaskrivande på kafé och besök på mellandagsrean tog jag en överfull buss ner till Gustav Adolfs Torg för att delta i en manifestatio mot gatuvåld och organiserad brottlighet.
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1598912/Livesandning-fran-manifestation.html
-
-
Resten av kvällen ska Sessan och jag tillbringa i sängen (jag har ingen soffa) och se på film.
potatismos
Mina två arbetsdagar är över och imorgon är det dags att börja tentaskriva igen. Och för att skriva om ännu en vardagsgrej så har jag idag lagat potatismos för första gången i mitt liv. Jag klarar mig allt bra på egen hand!
Resten av kvällen ska Sessi och jag ägna åt mys och kanske ett par kex med ost.
Arbetsdag
Het oplanerat fick jag idag åka till en grannkommun för att jobba. Och så kommer det att bli även imorgon. Mina lediga dagar försvann iväg, men som student är varje extra inkomst välkommen. Och kanske är detta början till ett mer regelbundet extrajobb här i Malmö.
-
-
Nu ska Sessan och jag mysa resten av kvällen.
-
-
Rökt ur huset, nästan
Här sitter vi, jag och Sessan i sängen och blinkar frenetiskt för att ögonen inte ska tåras. Jag har nästan lyckats röka oss ut ur lägenheten genom att baka upp en ciabatta i en ugn fulll av vitlössmör.
Jag skulle ljuga om jag sade att det inte förstörde lite av känslan av att komma hem och mysa efter simhallen, men jag lyckas ändå njuta lite.
Imorgon ska jag skriva klart min tenta och sedan ska jag vara ledig några dagar. Jag ska passa på att läsa och även skriva ett speciellt inlägg här.
Sen jul
Idag har jag friat sen jul med syskon och syskonbarn. Både vuxna och barn var trötta, men det har även varit en mysig dag.
-
-
Monopol med barnen.
-
Spännande spökspel.
HEMMA
Sedan en halv dag tillbaka är jag hemma i Malmö igen. Min familj är det viktigaste jag har och jag älskar att umgås med dem, men oh vad skönt det är att vara hemma igen. Inte minst för att jag får vara med min Sessa igen.
-
-
Det första jag gjorde var att ta bilen till IKEA för att köpa lite småsaker som jag saknat i lägenheten och sedan har jag ägnat kvällen åt att göra fint här. Bland annat har jag fått upp en superfin affisch som jag köpte på en hantverksmarknad innan jul. Kanske skulle jag ta och fotografera min lägenhet någon dag.
-
-
Idag tänkte jag lägga upp en bild på mig och Sessan när vi myser. Efter ett flertal försök gav jag dock upp. Här är den mest lyckade bilden. Sessan är den suddiga grejen till vänster.
-
Fika i Vimmerby
Idag har jag träffat vimmerbyvänner. En mysig heldagsfika med mycket att uppdatera varndra om och jag kom faktiskt ihåg att ta ett par bilder, även om de inte är så fantasifulla.
-
-
Jag har bestämt mig för att den här bloggen inte ska handla om mode och liknande, eftersom i princip alla andra skriver om det. Men vill ändå säga att jag tror att jag har bestämt mig för att klippa av en rejäl bit på mitt hår. Spännande.
Simma
Efter en veckas förkylning är jag frisk, så idag fick jag med mig mina föräldrar till simhallen. Visst kände jag av att jag är otränad, men det var också fantastiskt skönt. Nu har jag lovat mig själv flera gånger om att verkligen komma igång med träningen.
Simning två gånger i veckan och gym en gång tycker jag låter som ett bra upplägg.
-
-
Jag gick ned ganska mycket i vikt under tiden när jag och Jens gjorde slut, men efter ett par veckor hemma hos mina föräldrar känns det inte helt omöjligt att de är tillbaka igen. I alla fall ett par av dem.
-
En av julens mysiga sällskapsspelskvällar.
Att inte vara tillsammans mer
Att separera. Flytta isär. Sluta älska varandra, fast man kanske gör det ändå. Att inte höras för att låta hjärtat läka, men samtidigt fyllas med så mycket energi av att få prata av sig om allt och inget. Att känna varandra utan och innan, men inte få dra fördel av det. Att träffas, men inte få vara nära.
-
Att samtidigt känna sig stark, behaglig och till freds med tillvaron.
-
-
Jens och jag har flyttat isär och det är sorgligt, fruktansvärt på många sätt och samtidigt bra. När jag tänker tillbaka och ser allt det fina vi hade, för det var mycket, känns det så konstigt, så dumt och så fel att vi inte ska få ta del av det längre, någon av oss. Samtidigt behöver vi det här, båda två. Vi behöver vara själva, leva våra liv ensamma.
-
-
Nu bor Sessan och jag i en liten etta vid Möllan i Malmö. Och vi trivs jättebra. Vi gosar, busar, bråkar och får då och då besök av fina själar.
-
Kort sagt, mitt liv går vidare och det känns bra.
-
-
Jag har dessutom stickat mitt livs första halsduk.
NU, börjar jag
Jag tänkte skriva något här igen.. Tänkte faktiskt börja bli aktiv på riktigt, men det tror ni kanske så mycket ni vill på. Och det förstår jag.
Familj
Jag som tänkte vara så aktiv, men dagarna rinner iväg.
Oplanerat och av olika anledningar hamnade jag i Vimmerby redan igår, istället för på fredag. Det är härligt att få träffa min fina familj och känna lugnet som finns här. Även om vissa saker gör situationen omtumlande.
Dagen har jag ägnat åt att läsa om Fame Factory och andra dokusåpor. Snart är boken utläst och kanske hinner jag skriva ett paper imorgon. Då kanske jag kan publicera lite i ämnet här också.
Eftersom jag inte tagit några bilder på mitt läsande idag får jag bjuda på en av de få bilderna jag har på datorn.
-
-
-
Sessan bor borta i veckan. Jag hoppas att hon är snäll mot Tova och Olle.
Demonstration
Det har varit en händelserik helg. Igår inledde Jens och jag dagen med att gå på loppis på Seved. Eftersom det är mycket uppsåndelse och snack om hur farligt Rasmusgatan och Seved är vlade vi att gå dit för att integrera oss i området. Väl på plats var det en väldigt lugn och mysig atmosfär och inte alls hotfullt som det brukar beskrivas.
-
-
-
Vi köpte fika och pratade med en mycket trevlig och engagerad kvinna.
Efter våra äventyr med att korsa "Sveriges farligaste gata" åkte vi till stan för att demonstrera mot SDU. Det blev många händelserika timmar. Ungefär 500 poliser fanns på plats för att hindra upplopp från flera tusen demonstranter. SDU själva var ungefär 150 personer. De genomförde sin demonstration, men det var tydligt att de inte var välkomna.
-
-
En video som visar stämningen.
Jag blev visiterad.
Polisen fanns överallt.
Nu ska Jens och jag spela basket.
Dags igen?
Jag funderar på att göra en nystart här. Jag är verkligen en till-och-från-bloggare, men jag får nog helt enkelt låta det vara så. När jag väl har bloggat ett tag glömmer jag av det och känner att jag inte har tid och när jag inte bloggat på några månader börjar jag sakna det.
Nu känner jag att jag saknar att skriva väldigt mycket. Jag ser det också som en utmaning att börja fotografera mer. Ni som inte kan träffa mig lika ofta längre sedan jag flyttade till Malmö kanske också kan tycka att det är trevligt att följa med i mitt liv.
Så.. vad gör jag nu för tiden?
Jag, Jens och Sessan bor i en liten lägenhet vid Dalaplan i Malmö. Jag studerar genusvetenskap under hösten och ska troligen fortsätta med det även till våren. I övrigt försöker jag lära känna den underbara staden Malmö och hitta alla guldklimpar jag inte redan känner till.
-
-
Eftersom jag har gjort läxan dåligt och inte fotograferat på länge får ni en bild på Sessan.
En fotograf
Min sambo fastnade för fotografering när han var borta, vilket har resulterat i väldigt många bilder på mig på minneskortet. Ungefär hälften är suddiga och tre fjördedelar av de som inte är suddiga är istället väldigt osmickrande, men några stycken vågar jag mig på att presentera här. De är tagna under påskfirande, grillfest och promenad.
Förresten. Jag har nu varit sockerfri i tre dagar.
Jag berättade nog aldrig det, men sist bestämde jag mig för att vänta tills efter semestern med att utesluta allt socker, eftersom det ändå inte skulle gå att hålla på Zanzibar. Men nu kämpar jag på.
Förresten. Jag har nu varit sockerfri i tre dagar.
Jag berättade nog aldrig det, men sist bestämde jag mig för att vänta tills efter semestern med att utesluta allt socker, eftersom det ändå inte skulle gå att hålla på Zanzibar. Men nu kämpar jag på.
Zanzibar
Jag är hemma i Sverige sedan ungefär en vecka tillbaka och njuter i fulla drag av det härliga vårvädret. Jag satte mig för att kolla igenom bilderna från Zanzibar och insåg att vi i princip inte har några alls.
Dag två fick jag soleksem på axlarna och armarna, vilket resulterade i att jag inte kunde vara i solen. Jag tänker att det nog också är anledningen till de få bilderna. Dels kände jag mig inte jättesugen på att posa framför kameran och dels kunde vi inte hitta på så mycket. Trots soleksem (och magsjuka) hade vi en jättehärlig tid tillsammans med mycket läsning, lite bad och massa kärlek. 
Jag trodde inte att mitt hår var lockigt längre, men där hade jag fel.
Nu åker jag
Jag har resfeber. Väskan väger 16 kg. Lähenheten är städad. Jag har skrubbat hela kroppen.
Om två timmar åker jag. Ta hand om er och ha det bra. FÖR NU ÅKER JAG TILL MIN MAN PÅ ZANZIBAR.
Om två timmar åker jag. Ta hand om er och ha det bra. FÖR NU ÅKER JAG TILL MIN MAN PÅ ZANZIBAR.
Resfeber
Fredag morgon. Jag åker snart till Kisa för att jobba sista arbetsdagen innan semestern. Jag har mycket att pyssla med under dagen, så det kommer att gå fort. Imorgon ska jag ägna hela dagen åt födelsedagsfirande med familjen och på söndag tar jag mitt pick och pack, hoppar in i bilen och kör till Märsta.
Kan ni förstå att resfebern börjar komma i magen?
Jag längtar, längtar, längtar tills jag går av planet på tisdag morgon och får en bamsekram av min man.
Kan ni förstå att resfebern börjar komma i magen?
Jag längtar, längtar, längtar tills jag går av planet på tisdag morgon och får en bamsekram av min man.
