kvällsbad
grattis och vindrickande
Jag har kommit på att sommaren inte är någon bloggårstid för mig.
Tiden räcker inte riktigt till., men ska göra mitt bästa.
Gårdagen spenderades först med Micha vid sjön.
Senare blev det vindrickande med Robs och Patricia fram till
småtimmarna.
Dagen började i soffan eftersom vi kände oss lagom lata.
Fortsatte sedan till Västervik för lite chill och nu verkar det bli
husvagnsbok och tatueringskikande.
Chill
Jag och pepparkaksMicha har ägnat dagen vid sjön.
Det var härligt, även om det inte blev så mycket bad.
Sånt som bör upprepas. Fick mig också att se fram emot
den kommande träffen hos Bea.
Snart bär det av till Robin för att fortsätta på dagens tema: chill.
Jag har inte PhotoShop efter att jag formaterade datorn. Därav oklippt och
mörk bild. 
Peace
update
Okej. Nu ska jag försöka komma på allt jag tänker på att jag ska
skriva på jobebt hela dagarna.
Varje dag kommer jag alltid på något som jag bara måste skriva om,
men glömmer alltid bort det lagom tills jag kommer hem.
Jag satte precis på Young Folks för att komma in the mood.
Jag kan inte sluta älska den låten, även om jag hört den x antal gånger.
Jag är välsigt trött på kvällarna numera, vilket förmodligen märks eftersom
jag blivit sämre på att uppdatera här.
Jag har det hur som helst jättebra (JÄTTEBRA) på jobbet och tiden går så fort!
Imorgon är det helg igen. Inte klokt. Och det som är ännu mindre klokt är att
jag är ledig om helgerna nu mera. Det är häärligt!
Jag har tyvärr inte kommit på någon av de sakerna jag brukar fundera över
på jobbet. Däremot är jag sugen på att läsa min husvagnsbok, men vet att
det kommer leda till att jag somnar. Vilker dilemma!
Peace
kort update
Har varit ute på äventyr de senaste kvällarna.
I tisdags tog Simon och jag en promenad avslutad med en glass
och igår åkte vi tillsammans med Mr K och Mrs M till stångån och badade
hundar.
Jag hade tänkte bada med själv också, men det var lite kyligt.
Om en kvart ungefär ska jag bege mig till mitt älskade jobb.
Jag har fortfarande lite svårt att förstå att jag får sitta och skriva
och få betalt för det! Kan det bli bättre?
För övrigt har jag testat p3 nu på mogronen. Inte helt åt skogen.
Förhoppningsvis bättre uppdatering ikväll.
Peace
meet me by the river
utanför jobbet
Kom fram till att jag faktiskt borde börja skriva lite poesi och sånt
igen, för att hålla språk och formuleringar rinnande.
Snart är det mat, men sedan ska jag nog göra ett försök, innan jag
sätter på sex and the city. Mums.
Formateringen av datorn gick bra och nu har jag till och med fixat
Spotify igen.
formatering
Formatering av datorn har utförts och nu fungerar den bättre.
Dock får jag ingen bild när jag försöker se på film. Inte bra.
problem
Mina föräldrar undrar vad jag önskar mig till min stundande
födelsedag.
Jag har ingen aning.
en dag i sängen
Det blev ingen midsomarkrans i håret.
Ett litet bakslag kanske, men kvällen var ändå bra.
Första doppet utfördes mellan ett och två någon gång
och det var inte särskilt varmt.
Idag känner mig mig hängig och har bestämt mig för en dag
i sängen. Läsa husvagnsbok, kika på film och kanske ytterligare
något som kan utföras här ifrån.
Några saker jag har kommit på att jag skulle vilja göra är:
* fixa designen på min blogg, så att jag blir riktigt nöjd med den
* se sex and the city-maraton
* gå fler skogspromenader
* läsa mer
* skriva mer, kreativa texter utanför jobbet
ge mig kärlek
Och jag önskar att ni mår bra. Allioppa!
Det är mycket som händer just nu. Jag vet varken ut eller in
känns det som. Men förgoppningsvis rätar det ut sig med tiden.
funderingar
Det är sorgligt när ett förhållande efter tre år avslutas.
Det är hemskt på många sätt. Även om jag tror att vi båda
känner att det var rätt.
Jag kom på härom dagen att jag har haft en otrolig tur.
Vi hade ett jättefint förhållande som har gett oss båda mycket.
Det hade lika gärna kunnat vara tre år som mest bestått av skit.
Visst har vi bråkat, men framförallt, har vi älskat.
Jag har lärt mig att älska i alla väder.
Över lag känns det bra, men ibland känns det tomt.
Det känns lite som jag är ute på ett litet äventyr, men snart,
när jag kommer tillbaka hem, kommer allting att vara som vanligt.
Så är det inte.
alive
Dagen har börjat med en sväng till solariet och strax ska jag fräscha upp mig i duschen.
Senare blir det matlagning och lite partey hos FinaLina. Förhoppningsvis löser det sig som jag vill.
Jag funderar starkt på att börja med klänning och ta med ombyte till senare. Det är ju faktiskt midsommar.
En krans i håret skulle inte heller vara helt fel. Får se vad jag kan åstakomma.
Woho, glad tjej. :]
Sött
Sötaste godispåsarna har de på Hemköp i Kisa :]
Fick tre skivor av David Murphy när jag intervjuade honom idag. Snällt :)
plums
Idag är en bra dag!
För er som behöver lite underhållning har jag förresten glömt berätta en sak.
Jag har sedan några dagar haft Linas mobil, eftersom jag tappade min i toaletten,
igen. Om jag inte minns fel är tre tredje gången nu.
Den här gången var det faktiskt INTE MITT FEL! Jag hade duschat och gick ur duschen.
Från golvet plockade jag upp mina mjukisbyxor och då, vips åker mobilen ur fickan.
SJÄLVKLART har någon missat att stänga toalettlocket så.... plums!
Varsågoda för det skrattet :]
livet och värk och sådär
Jag trivs jättebra på jobbet. Börjar komma in i det lite nu,
vilket känns skönt. Även om det såklart är massor kvar
att lära.
Jag tänkte på en sak i helgen när jag var ute på firande av Peter Casseldagarna i Kisa
hembygdspark. Det var såna träbänkar utan ryggstöd och programmet höll på i två och
en halv timme ungefär. Jag fick rätt fort väldigt ont i kroppen, vilket blev ganska jobbigt.
Så när jag satt där slog det mig att det finns de, de flesta, som inte får ont i kroppen av
att sitta en stund på en träbänk. Eller av att stå upp en stund. Vad skönt det hade varit!
Jag menar inte att klaga, för det finns de som har det mycket, mycket värre och min
kropp hindrar mig inte från något, även om jag får utstå lite smärta ibland.
Det jag kan tänka på är hur kroppen kommer att vara när jag blir gammal.
När jag blir som de tjugo glada pensionärerna som också satt där på träbänkarna.
Än så länge hoppar och skuttar jag som vanligt och det är jag glad över.
Man ska passa på så länge man kan.
Läs gärna och säg vad du tycker
Det gjorde ont när hon höll i mig sådär. Som om hon försökte hålla sig fast för att inte falla rakt ut i universum.
Jag levde tillsammans med mamma i femton år, men jag förstod aldrig då. Jag förstår fortfarande inte helt och hållet, men det börjar klarna. De säger att hon är sjuk, men det vet jag inte om jag tror på. Från en sjukdom blir man frisk, men det kommer hon aldrig att bli.
Min pappa var snygg. Det vet jag eftersom mamma alltid undrade var min fulhet kom ifrån. Som femåring funderade jag mycket på det. Tänk om min pappa inte skulle vilja veta av mig eftersom jag var så ful. När han i framtiden skulle komma för att hämta mig alltså. Han skulle komma en vacker morgon och ta mig i sin famn. Mamma och jag pratade mycket om det. Egentligen var det nog det enda vi verkligen pratade om. Vi planerade allting i detalj och vi var lyckliga.
Mammas läppstift var det bästa jag visste. Hennes läppar blev knallröda och hon brukade pluta med dem innan hon skulle gå ut. Ibland när hon kom hem, ofta sent, var läppstiftet utsmetat och hon var röd i ögonen. Då visste jag att jag skulle hålla mig undan. Annars skulle hon ta i mig sådär hårt. Hon skulle släpa mig in på mitt rum och sedan låsa dörren. En gång lånade jag hennes läppstift när hon inte var hemma. Det såg lite konstigt ut, men fint samtidigt. Jag tänkte på pappa då och hoppades att han skulle tycka att jag var lite fin i alla fall.
Jag funderade aldrig på varför pappa inte var hos oss. Jag visste bara att han skulle komma och att det var mammans och min uppgift att vänta på honom. Jag kommer ihåg känslan av ära. Vi hade fått privilegiet att motta honom när tiden var inne. Jag brukade rita bilder av dagen då han skulle komma. Ärlig som jag var målade jag mig själv riktigt ful, medan han var vacker som en prins. Mamma hade sitt läppstift på sig, så klart, men det var inte utsmetat och ögonen var inte röda.
Senare förstod jag att pappa inte skulle komma, men mamma gjorde nog aldrig det. Hon fortsatte att vara den stjärna som höll sig fast i mig för att inte falla ut i universum.
-
Woho, hurrtig och redo att jobba. ... Inte riktigt, men får försöka. :]
Would you go for anything but green?
Min dator lever inte sina bästa dagar. När antivirusprogrammet har
uppdaterats kommer det upp en ruta där det står "Would you go för
anything but green?". Normalt försvinner den efter ett par sekunder,
men nu har den fått för sig att stanna. Det innebär att jag nu till exempel
inte ser vad jag skriver, eftersom det ligger bakom rutan.
Lite tröttsamt i längden.
Snart är det jobb igen. Tjoho!
Jag könner mig förresten lite förvirrad över vad jag ska göra
på midsommar. Förslag?
vilostund
Härligt. Först jobbade jag 8.30 till 17.00, som vanligt och sedan
tillhörde teaterjobbet mellan 18.30 och 21.30 helgenens frilans.
Mina vilostunder under såna dagar är bilresorna dit och hem.
Musik på hög volym och jag som sjunger med allt vad jag kan.
Alla ska vara tacksamma för att ni inte sittter i bilen då.
Härligt är det i alla fall.
Jag borde btw spela in ett nytt band till min lilla smurf.
jobbjobb
Arbetsdagen är slut, men eftersom jag jobabr helgen också ligger
en teaterpjäs på min lott ikväll. En emigrantberättelse såhär under
Amerikaveckan. Förhoppningsvis blir det inte bara jobb, utan också lite
nöje över det.
Imorgon är det:
Bymarknad i Björkfors
Barnens dag i Horn
Dragspelsstämma i Pinnarp
Emigrantmuséum 30 år i Kisa
Schemat är fullt, men det är bara att jobba på.
Förhoppningsvis hittar jag överallt också.
update
Jag har väldens bästa jobb :)
torsdag
Mitt huvud är dåsigt.
Jag har bläckfläckar på händerna, eftersom jag tydligen inte kan
hålla normalt i en penna. Helgen kommer att bli tuff. Det är
Amerikavecka i Kinda, vilket innebär att det blir måååånga
artiklar att skriva. Jag är ensam på redaktionen, som man alltid
är på helgerna.
Idag fick jag förresten veta att jag inte jobbar en enda helg i sommar.
Woho! Det känns riktigt skönt. Bara denna nu och sen jobbar jag
fasta tider måndag till fredag.
pic
Det där med hållning verkar inte vara min grej.
Jag får skylla på att hela min kropp gör ont.
Micha rymde.
-
ge mig en älg
.. ja, ni kanske skulle vilja ge mig en älg?
Idag var vi på besök i älgparken och de var så fina. Det är något
som farcinerar mig. Samma sak som med Gran Danois tror jag.
De är lite lika.
check
Novell: check. Nästan i alla fall. För er som är nyfikna dyker den nog upp här, eftersom
den inte är särskilt lång. Imogron ska jag srkiva ut den och granska den.
trettiofyra
Jag har för fösta gången haft 34 enskilda läsare, vilket
jag är mycket nöjd med eftersom jag främt skriver för min
egen skull och aldrig förväntat mig mer än fem.
Tack för det!
En mycket gammal och mindre läcker bild på mig och Timo får fira succén.
Lalala
Valet igår, vad ska man säga. Heja Miljöpartiet!
Mycket tråkigt för framförallt Vänstern, men även för Sossarna.
Piratpartiet skrällde, så även Junilistan även om det var åt andra
hållet.
Bra uppsving för Folkpartiet, som förmodligen ger min farbror
fortsatt jobb nere i Bryssel. Grattis till honom.
SverigeDemokraterna var nära och Sverige måste skärpa sig!
Ok, lite spretigt valsnack. Borde varit bättre. Kanske kommer det.
utrop
Det är ungefär det bästa som finns och ni kommer att bli imponerade.
JAG ÄR JOURNALIST!
update
Jag fick förresten tips av en av gårdagens komiker om en
retorikkurs på Lunds Universitet som skulle vara bra. Självklart
blev jag sugen. Även sugen på att flytta mig nedåt Skåne till.
Och när vi ändå är inne på ämnet är jag sugen på att bli riktigt,
riktigt duktig på att skriva och.. ja, att träna på det. Istället för
att skriva sånt här trams skulle jag kunna skriva fyndiga och
djupa texter om mit liv. Kanske borde jag göra det.
Taking more than her share,
Had me fighting for air,
She told me to come, but I was already there,
'Cause the walls started shaking,
The earth was quaking,
My mind was achin',
And we were makin' it and you...
Shook me all night long,
Yeah you, shook me all night long.
You shock me all night long - Timo Räisänen
http://www.youtube.com/watch?v=XdBHel0Kq-s
Ge mig kärlek.
Jobb
på redaktionen, vilket var lite nervöst. Jag hade i uppdrag att skriva om
nationaldagsfirande och efter det komikerfestival.
Allt gick bra, kanske med undantag att komikerna fick skjuta upp sina framträdanden
från klockan 19 till 22 på grund av folkbrist. Det var jättetråkigt, eftersom de var riktigt
duktiga allihopp.
Jag fick alltså vänta ett par timmar där och passade på att bekanta mig med komikerna
och även att påbörja min artikel om nationaldagsfirandet. Senare, runt halv ett, var det
av hemåt i min blåa lilla smurf.
Nu, några timmar sömn senare, ska jag alltså tillbaka till redaktionen och skriva
ihop mina artiklar. Det är det är formaliteterna med att lägga in allting som
oroar mig en aning, eftersom jag även idag är ensam, men det ska jag nog klara ut.
uppackning
packas upp är uppe och det som ska upp på vinden ligger
i lådor. Tavlor och dekoration är inte färdigställt, men det finns
åtminstone friyta på golvet.
Snart är det studentdags och det ösregnar. Jag gick precis ut i bilden
(ca tre meter bort) för att lämna ett par kassar. Jag blev väldigt blöt!
Hur ska detta gå?
styrka, glädje
Förvånansvärt nog mår jag relativt bra. Jag gråter inte (!)
och jag deppar inte. I alla fall inte så mycket som jag borde.
Kanske var det här precis rätt. Kanske har jag bara lyckats förtränga.
Eftersom jag ägnat en del tid med mina kära studentvänner börjar
det kännas lite ledsamt att jag skutit upp min student ett år.
Samtidigt är jag jätteglad för deras skull. Om nårgra timmar ska
jag möta dem utanför skolan när de springer ut i vuxenlivet.
Jag har en fin bild på Lina och Lucke Indian, eftersom jag
inte packat upp mina flyttlådor än har jag ingen sladd som kan trolla
in den i datorn. Kanske kommer den senare.
Eftersom systers assistent är sjuk jobbar jag med henne idag ända
fram till utsparken och hinenr därmed inte köpa väska och övrig som jag
egentligen behöver till kvällen. Jag får klara mig ändå. Tänkte ägna tiden
åt att packa upp i alla fall endel av min flyttsaker. Även slå in lite presenter.
Jag lever och jag klarar mig ganska så bra. Det är jag stolt öve.r
bakslag
Dagen har gått klart över förväntan, men kvällarna blir
alltid bakslag.
Ensamheten smyger sig på och jag vill vara i hans famn.
Den som alltid räddade mig från mörkret.
Idag har jag flyttat ut tillsammans med alla mina saker, nästan.
Förmodligen missade vi mängder och lite annat ska jag hämta i
slutet av veckan. Jag bor nu alltså officiellt hos mina föräldrar,
vilket känns obekvämt och jobbigt. Samtidigt hade jag inte klarat
mig utan deras stöd.
Imorgon ska jag förmodligen gå ut med tjejerna, vilket ska bli jätteskönt,
om jag klarar av det. Annars får jag skynda hem till sängen och gråta ut.
Jag måste också passa på att tacka er. Mediatrion, Hannes, Lina och
övriga. Jag är ar tacksam för att ni tar hand om mig som ni gör.
Micha
Michelangelo är fotomodell. Foto: Bea
skotthål...
In good times, and in bad.
Jag antar att det är meningen att man ska skriva även då.
Världen har gått under. Och jag har inte förstått det än.
Jag förlorar min trygghet och flyttar hem.
Jag vet inte hur jag ska överleva, eller vad jag vill.
Tårar och huvudvärk kommer att bli mina närmsta vänner.
Jag önskar att du håller mig i din famn.
Jag önskar att du försvinner långt, långt bort.
Jag är inte laängare sambo. Jag är inte längre flickvän.
Och jag vet inte hur jag ska klar det.
