Julkalender

Det börjar bli hög tid att avslöja årets julkalender. Som vanligt har jag valt ut ett tema, i vilket jag kommer publicera ett inlägg för varje dag.
I år kände jag att jag egentligen har alldeles för lite tid för en julkalender, men jag tycker att det är så mysigt att jag istället bestämde mig för att välja ett lätt tema där det räcker med korta inlägg.
Årets julkalenden blir därför tips. Varje dag ska jag omsorgsfullt välja ut något jag vill tipsa er om. Det kan vara allt mellan himmel och jord och jag hoppas att i alla fall några inlägg kommer att falla er i smaken.

Det kan hända att vissa inlägg kommer på fel dag. Ibland har jag inte tillgång till någon dator och då är det inte så mycket att göra något åt, men om det inträffar kommer det dubbla inlägg nästa dag.

Och... DET ÄR ADVENT!

snart advent

Jag har varit jättedålig på att uppdatera. Det ska bli bättre.

-

Jag längtar till jul. Av flera olika anledningar. Även om jag i vanlig ordning inte längtar efter allt jag måste hinna göra innan dess.
När julen väl är här hoppas jag på att hinna med både att umgås med nära och kära och att jobba. Även att läsa som en galning och kanske skriva lite utanför jobbet också. Och tända ljus såklart. Massa ljus och många liter te ska jag hinna med.

Jag har kommit in i en sådan period när jag känner mig dålig på allt. Jag skulle kunna bli så mycket bättre på att skriva om jag avsatte mer tid till att både läsa och skriva. Om jag hade orken att lägga ned mer arbete på mina texter. Ibland är det kanske dumt att ha målet att bli bäst.


vaccinerad

Nu är även jag vaccinerad mot svininfluensan. Fick precis veta att det är jättemycket att göra på jobbet i helgen, så jag hoppas att sprutan inte gör mig sjuk.

Annars jobbar jag på som vanligt. Ska påbörja mitt reportage om Uganda ikväll och i eftermiddag har vi möte med en kommande samarbetspartner till tidningen.


-

Idag blir det kort. Livet rullar och tiden rinner iväg.
Det är hög tid att förbereda mitt nästa uppslag och i helgen är det jobb. Och första advent. Det ser jag fram emot.
Imorgon är det träning för första gången sedan jag blev frisk. Sedan vaccination.

Väska

När jag precis tömde min väska för att rensa ur den lite hittade jag:
- en handlotion - nästan tom
- ett lypsyl
- två vistitkort - keramikkurs i Björkfors och smycken i Rydsnäs
- min nyckelknippa
- en tändare
- ett läppglans
- en paljett
- ett suddgummi
- ett usb-minne
- sex visitkort - mina egna
- en hårnål
- sju(!) pennor - fyra bläck och tre blyerts
- min kalender
- mitt anteckningsblock
- min plånbok

Jag vill upplysa om att min väska är väldigt liten, i alla fall på utsidan.

"Hejdå, vi ses någon annan gång"

"Hejdå, vi ses någon annan gång"
Min syster åkte precis iväg för att bo i sin egen lägenhet en vecka. Precis som hon alltid gör varannan måndagmorgon. Och visst ses vi någon annan gång. Om ganska exakt en vecka till och med.
Idag är en sådan morgon jag orkar älska henne lite extra. Jag önskar att jag kunde göra det varje morgon, varje dag, men så länge vi bor tillsammans kommer det att vara svårt. Det är något jag måste inse och lära mig tycka är okej. Jag vet någonstan där inne att jag är en bra syster, även om det ofta är svårt att inte känna sig otillräcklig.

I'd go to the ends of the earth for you, to make you feel my love



uppslaget Frizon

Mitt första uppslag är äntligen ute. Sidorna 20 och 21 i Vimmerby Tidning. Trots vissa brister, främst något mörka bilder, är jag nöjd. Förseningar och sjukdom till trots har jag ändå lyckats få det klart och det känns bra.

mitt hjärta

Jag tänkte att jag ska ge bort mitt hjärta till er,
för idag är jag lycklig.
Alla de små sakerna, som hjälper mig att le. Tack.

Andas ut

Operationen gick bra. Jag andas ut.

Tröttheten kommer krypande, eller kanske är rusande ett bättre ordval. Snart ska jag sova, men först måste några saker fixas. Helst skulle jag vilja hinna med en kort promenad också, men det får nog bli imorgon istället.

-

Mycket att säga, men lite tid.
Jag har jobbat hårt idag och nu är jag utmattad.

Livet är bra, trots allt

Känslor

Luften vibrerar av känslor. Från alla håll kommer de och de snurrar runt mitt huvud. Leker kull med varandra och flirtar flyktigt innan de rusar åt varsitt håll - för att sedan långsamt, långsamt närma sig varandra igen. Sommaren är känslornas årstid, sägs det. Men nu, mitt i djupaste hösten löper de amok. De rusar runt mitt huvud.

Och där i mitten står jag, passiv, som en åskådare. Jag är oförmögen att delta i leken. Känslorna är inte menade för mig.

tre fina dagar

Torsdags var bra, igår var fantastiskt och idag har varit inspirerande. Jag börjar vakna till liv igen.

I torsdags fick jag veta att jag var en av de tre nominerade i novelltävlingen. Det kom verkligen som en överraskning, så jag blev jätteglad. Kvällen avslutade jag med ett långt och härligt samtal med Lina.

Fredagen började jag med att hälsa på i skolan för att träffa alla och få lite hjälp av Bea. Efter att, på vägen hem, ha köpt ett par ljuslyktor som gör mitt höstmys komplett gick jag och mamma en promenad till kyrkogården för att titta till gravarna och tända ljus. Jag har alltid trivts där, det är en fridfull plats.
På vägen hem stannade vi för att ta en snabbfika och samla krafterna inför kvällens matlagning. Tacos, som jag aldrig verkar tröttna på, och en underbar gacuamole på avokado från Uganda.

Idag har jag börjat redigera mitt uppslag till VT och det har varit riktigt roligt.
Kvällen betydde prisutdelning i novelltävlingen. Second is first looser, som Hannes uttryckte det, men jag är glad ändå. Och nyfiken på att läsa vinnarbidraget.
Kinamat framför öppen brasa med mina favoritföräldrar fulländade kvällen.

Tack för livet


Jag har glasögonen på

Idag har jag glasögonen på.

Min mamma var hos optikern härom dagen. Hon ringde mig på vägen hem för att höra om jag ville ha något från affären. Jag kommer ju inte ut för att handla så ofta nu när jag är sjuk. Besöket hos optikern hade gått bra. Hon berättade att hon bestämt sig för ett par likadana glasögon som mina, fast i brunt.

Det var ett speciellt samtal. Jag kan inte förklara varför, men det fick mig att le mitt i allt elände.
Det är en sak, som jag fortsätter att fråga mig - om och om igen.
Vad har jag gjort för att förtjäna världens finaste mamma?

På tisdag är det dags. Det ska gå bra. Det måste det.

familjen Glad

Far min är härlig. Han köpte sig en Iphone i somras och har blivit helt förälskad i den. När jag besökte honom hittade jag en bok/väldigt tjock tidning med titeln "Allt om Iphone".

När jag senare besökte honom för att se om jag kunde hitta mig en bra bok (innan jag bestämt mig för att gå tillbaka till Blonde såklart) insåg jag att han har tre hyllor med favoriter. Den understa är fylld med beatles samlingsbox och andra skivor. Mittenhyllan är proppfull med musikböcker av olika karaktär. Översta hyllan, som inte ens är fylld består av några vanliga böcker. Han är en riktig nörd, farsgubben.

Någon viskar i mitt öra att det går i arv.
Och ja, heter man Glad så måste man väl nästan vara lite konstig?




en gammal relation

Det är bättre idag. Jag längtar efter att få leva igen.


Jag har bestämt mig för att ta upp en gammal relation. Vi höll ihop ett tag, men tiden gick och vi gled ifrån varandra. När jag senare rannskat mig själv har jag insett att jag aldrig riktigt släppte taget.
Jag har varit osäker på om det skulle fungera att försöka igen, men jag har bestämt mig för att ge det en andra chans.
Blonde, av Joyce Carol Oates är åter min livskamrat och det känns bra.



each day's a gift and not a given right

livet

Det finns så mycket jag vill säga, men jag har inga ord.

Jag är så fylld av kärlek, att jag inte vet hur jag ska använda den.

Jag är tacksam för livet

-

All styrka och energi rinner av, som regn mot min vindruta.


you

You don't wanna look much closer
cause you're afraid to finf out all this hope
you had sent into the sky,
by now,
had,
crashed

But would you let me go?
I didn't think so

-

Tankar och känslor åker karusell
De tävlar med blodet och vinner tusenfaldt




Allting ställs på sin spets
- håll mig nära
så att jag inte försvinner ut i universum

fröken snö

Visst brände det mot huden. Och visst finns alla tusen frågor kvar.

Men idag kom snön. Den tog mitt hjärta med storm och imorgon ska jag få gå ut igen. Jag ska virvla runt, som en snöflinga.

-


En varm dusch

Det brände på huden, trots att vattnet egentligen inte var så mycket varmare än ljummet. Tänk att man så fort kan vänja sig av med varmvatten. En vecka i Afrika och sedan bränner det på huden.

Det är mycket som bränner just nu. Tusen frågor om världen och om människan. Ännu några tusen om mig själv och min förmåga att bearbeta och minnas.

De afrikanska träfigurerna tittar på mig: Är det här allt? Vad händer nu? Med dig, och med resten av mänskligheten?
Jag har inget svar. Jag undrar lika frågande som de. Vad händer egentligen nu?

En vecka i Afrika, och sedan bränner vattnet mot huden


hemma och sjuk

Jag är hemma och jag är sjuk. Egentligen skulle jag vilja skriva om resan, men jag orkar inte just nu. Jag är väldigt matt och yr. Förhopningsvis blir det bättre snart.

Jag kan säga en mycket kort sammanfattng: Afrika finns i mitt hjärta.

RSS 2.0