ett äventyr

Ganska trött och några centimeter längre är jag hemma efter dagens äventyr med flickorna.
Jag lever. Det börjar nu och jag önskar att det aldrig ska sluta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0